Det första och viktigaste skälet är det moraliska, varje arbetstagare har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Nästa skäl är det ekonomiska då arbetsplatsolyckor innebär stora kostnader genom sjukskrivningar, skadestånd och produktionsbortfall. Det sista skälet är att uppfylla de lagliga kraven där vi tidigare har styrts av nationella förordningar men idag styrs av olika EU-direktiv.
Axelent AB och Axelent Safety är specialiserade inom dessa områden och erbjuder helhetslösningar från riskanalys till leverans och montage av maskinskydd. Axelent tillverkar och säljer nätväggssystem för maskinbyggare, lagerinredare och byggentreprenörer. Axelent Safety erbjuder kompletta lösningar inom maskinsäkerhet, från design till säker och godkänd maskinanläggning, inklusive rådgivning och utbildning.
Ett av EU:s mål har från början varit en fri inre marknad som omfattar alla medlemsländer. Vid ett möte i Milano 1985 beslöt EU:s ministerråd att den inre fria marknad (the Single European market) skulle starta den 1 januari 1993 då man även drog upp riktlinjerna för hur detta mål skulle uppnås. Den inre fria marknaden omfattar fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital.
De åtgärder man beslöt att vidta sammanställdes i ett dokument - den så kallade Vitboken (the White Paper). I Vitboken definieras tre olika handelshinder mellan EU-länderna som motverkar den inre fria marknaden:
- Fysiska hinder (gränskontroller)
- Tekniska hinder (nationella förordningar)
- Fiskala hinder (skatter)
EU började tidigt med att undanröja tekniska handelshinder som skapats genom olika nationella standarder, provnings- och certifieringsöverenskommelser samt nationella förordningar i form av lagar och föreskrifter genom att utarbeta gemensamma direktiv. Till en början var EU direktiven mycket detaljerade vilket medförde en stor tröghet i arbetet.
Den traditionella harmoniseringsmetoden innebar som tidigare nämnts att direktiven innehöll en rad tekniska detaljer. Arbetet gav dåligt resultat på grund av att de tekniska detaljerna mycket snabbt blev föråldrade och därmed gav en felaktig bild av den tekniska utvecklingen. I Vitboken presenterade EU:s ministerråd bl.a. en ny metod ”The New Approach” för att effektivisera direktivarbetet. Metoden skall i första hand tillämpas vid harmonisering av säkerhetskrav.
The New Approach baseras på fyra grundläggande principer:
- innehållet i direktiven begränsas till grundläggande säkerhetskrav
- erforderliga tekniska specifikationer presenteras i standarder
- standarder är frivilliga att tillämpa
- produkter som tillverkas enligt harmoniserad standard förutsätts uppfylla de grundläggande säkerhetskrav som fastläggs i direktivet
The New Approach innebär att legala och tekniska aspekter hålls isär. De mål som läggs fast i direktiven (den legala delen) tolkas i harmoniserade standarder. När ett nytt direktiv publiceras är medlemsländerna tvingade att införa direktivet i sin lagstiftning inom den nämnda tidsangivelsen i det aktuella direktivet.
I December 1989 antog EU: s ministerråd ”The Global Approach”. The Global Approach ger en helhetssyn på området provning, certifiering och besiktning såväl frivillig som obligatorisk, och utgör en vidareutveckling av “The New Approach”. Denna helhetssyn ska ses mot bakgrund av EU:s strävan att minska antalet tvingande och detaljerade regler, till förmån för en ökad valfrihet på området.
Den obligatoriska märkningen (CE-märkning) sker i första hand genom att tillverkaren ”självdeklarerar” att produkten överensstämmer med kraven i de direktiv och standarder som gäller för den aktuella produkten.
I vissa lägen, t.ex. när tillverkaren har en så kallad ”farlig maskin” enligt bilaga IV i maskindirektivet är tillverkaren tvungen att vända sig till ett s.k. ”Anmält organ” (Notified Body) för att få ett EG-typ kontrollintyg.
För närvarande finns det 29 direktiv enligt den nya metoden ”The New Approach”. Av dessa är 21 produktdirektiv som kräver CE-märkning, t.ex. maskin-, LVD-, EMC-, ATEX-, personlig skyddsutrustning och leksaksdirektivet.
För mer läsning se http://ec.europa.eu/enterprise/newapproach/index_en.htm
För att upptäcka och eventuellt förbjuda säkerhetsmässiga undermåliga produkter infördes marknadskontrollen. Beroende på produkttyp ansvarar olika myndigheter för marknadskontrollen t.ex. ansvarar Arbetsmiljöverket för maskiner.
Vill du få tag på en specifik person? Gå till kontakta oss
Eller ring oss direkt!
Eller ring oss direkt!